Kallpressad linolja
Vid kallpressning pressas hela fröet i en skruvpress i syfte att få en så ren olja som möjligt.

Varmpressad linolja
Fröet krossas och upphettas i ånga före pressningen. Det gör något mer olja utvinns, men den innehåller en större mängd föroreningar.

Föroreningarna i den varmpressade linoljan gör den mer mottaglig för olika typer av påväxter, och anses inte ha samma oda kvalitet som kallpressadd. Varmpressningen blev vanligare under 50- och 60-talen, vilket kan vara en förklaring till att linoljefärg fick sämre rykte under denna tid.

Rå linolja
Rå linolja är den olja som inte ytterligare har bearbetats efter pressningen. Den tränger väl in i underlaget och skyddar mot fukt och röta. Rå linolja har något längre torktid, och används med fördel i linoljekitt.

Kokt linolja
Det går att ”koka” linolja på lite olika sätt. Vanligen menas att den upphettas samtidigt som man tillför syre. Eftersom linolja torkar genom oxidation, alltså med hjälp av syre, får man en linolja som är något tjockare än rå linolja, och som torkar fortare. Det gör att den kokta linoljan lämpar sig till linoljefärg.

Linstandolja
Genom ytterligare oxidation av linoljan får man fram linstandolja. Det kan ske genom upphettning utan syretillförsel eller genom att låta den oxidera i solen under lång tid. Det blir en tjockare och ljusare olja. Genom att tillsätta standolja till linoljefärg får man ett tåligare ytskikt.